Bra tips!
Men det handlar om ett gäng ungdomar mellan 11 och 14 år som får åka till tränaren Tobbe Larsson på ett träningsläger med sina ponnyer för att alla har något slags problem. De får hjälp av olika proffs tränare och gör massor med roliga saker under lägret.
Det går varje söndag på barnkanalen klockan 19.00
Kolla på det! :)
Litet ryck...
(Mikaela, jag sitter på en annan dator så kunde inte ladda upp någon egen bild så jag lånar din okej =)? )
TGIF! Älskar fredagar...
Var i stallet i fem timmar idag! Typ personligt rekord för mig... Jag och Julia tog en ljuvlig tur till Brevik där vi gasade på och lät hästarna springa! Toppen hade IGEN lyckats trampa av sig en sko på vägen dit men jag hittade den som tur var så jag tog upp den och satte den i fickan och red vidare. Haha, Inte ska hon få slippa undan inte... Slog på den när vi väl var hemma igen. Tur att jag har mig själv! :o Det tog bara 2 och ½ kärra att få boxen fräsch igen efter mina två hästfria dagar... Var lite överdriven dock, men hade inte bråttom någonstans så jag passade på att göra fint i boxen. I tisdags gick lektionen finfint, började rida lite sidvärtes, flytta bakdel innanför spåret. Det gick bra i höger varv, men mkt svårare i vänster varv. Hon lär sig så otroligt fort den där lilla damen. Mkt tungan över bettet dock idag, lite tråkigt, det förstör en del, men "den" lugnade sig mot slutet. Medryttaren Jenny hade klagat över en busig och het Toppen i onsdags... inte bra! Hon var nämligen som vanligt med mig idag trots en vilodag igår. Tror att hon var lite brunstig eftersom Merillo hade gått i stonas hage just i onsdags och det sätter ju griller i huvet på dem, får hoppas på det!
Igår gjorde jag en busig grej på jobbet. Jag fick ett ryck och började googla på "galoppstall sverige", och en tråd på bukefalos kom upp som ledde till Catharina Vång. Så jag klickade mig till hennes hemsida (http://www.freewebs.com/ullbolstahorseracing/index.htm) och den var verkligen jättefin och bevittnade om en seriös galopptränare utanför Uppsala. Jag läste runt på hemsidan lite och vips så ringde jag henne och frågade om hon kunde ta emot mig två veckor i juni på praktik! Hon lät positiv och jag frågade även i farten om det var möjligt att få ta med en egen häst. Det kunde vara möjligt, men hon visste inte om hon hade några stallplatser så det fick vi prata om sen. Men iallafall! Jag mejlade henne efter samtalet och skrev in datumen som jag kunde komma så hon ska bara kolla dem och sen ge besked=) Så himla spännande! Jag behöver två veckor praktik nämligen för att kunna anmäla mig till steg 2 (amatörtränarlicens) kursen och även riderfarenhet till att kunna anmäla mig till kursen för amatörryttarlicens. Det är något jag har funderat på länge och inte kunnat släppa, så nu tog jag tag i saken och jag hoppas innerligt att det blir av! Wish me luck!
Excon den duktiga pojken :)
Hursomhelst så sadlade jag och tränsade, och beslutade att väl på ridbanan skulle jag longera ett tag innan jag satt upp. Lämnade stallet med ett "ringer om jag ligger halvdöd i nån snödriva" till mamma. Väl på ridbanan ledde jag honom några varv och för att kolla hur stor fokus han hade på mig. Han lyssnade super bra och var väldigt lugn. Så jag struntade i att longera och satt upp på en gång. Excon hade inga dumheter för sig utan var super snäll och bara lugnt skrittade på. Skrittade kanske tre eller fyra varv i båda varven. Tyckte det var en bra början med tanke på att han inte gått med ryttare på ... åtta veckor ? mer tror jag till och med!
Är mycket stolt över att Excon inte hade för sig några busheter utan skötte sig kanon :) Fina pojken ♥
En kall måndag
En solig söndagsmorgon
Det kändes lagom motigt att stiga upp 07:00 en söndagsmorgon för att åka ut till stallet!
Kallt men soligt ute och det kändes som om man befann sig i fjällen och inte på Värmdö.
Solen sken allt starkare ju längre jag åkte och det började kännas lite bättre att vara uppe i ottan.
Åkern vid Långdalen i solljuset
Väl framme vid stallet fick jag skotta mig in då det kommit ännu mer snö under stormen.
Inne i stallet hälsade hästarna mig med sina mjuka morgongnägg och jag började tina upp ännu mer, det kändes inte lika illa att vara uppe så tidigt.
Fodrade, gjorde alla morgonsyslor, borstade Merillo och tränsade. Red ner mot Långdalen och solen strålade.
Nu kändes det helt underbart att skritta Långdalen fram samtidigt som solen värmde ansiktet.
Klättrade upp mot Hampeängen och väl uppe insåg jag att stigen var igensnöad. Manade på Merillo och han pulsade fram med snön nästan uppe vid magen.
Hampeträsket
När vi kom upp i skogen var det snö upp till magen på honom och jag fick dra upp benen längs med sidan på honom för att inte dras med ner i snön!
Merillo pulsade på och stånkade lite men verkade nöjd med att få komma ut.
Precis vid slutet av blå slingan, fortfarande uppe i skogen, gick vi under en gren och jag lutade mig mot halsen på honom, han började trava och jag kände att jag började tappa balansen (red barbacka). Lyckades räta upp mig lite och såg att stigen fortsatte till vänster men Merillo slänger sig ut till höger, jag börjar tappa balansen igen och då kommer det ett träd som han slänger sig från i åt höger. Jag glider då rakt ner i snön och ser lilla hästen fara iväg i galopp hemåt, han hade då ingen tanke att stanna och vänta.
Börjar pulsa efter och ropa på honom men inser snart att det är lönlöst. Ringer Lena (Mallans ena ägare) som är i stallet och berättar att jag åkt av och att Merillo är på väg hemåt i full fart.
Pulsar genom skogen, snön går upp över halva låren och på ett ställe sjunker jag ner till höften!
Lena hittar Merillo vid Dusts hage, där kommer han skrittande och ser lagom förvirrad ut. Han undrade nog vart jag tagit vägen!
En bit av Långdalen och Merillos spetsade öron
Otroligt bra och välskriven hemsida av Dressyrryttaren Theresa Sandin
Om man orkar traggla sig igenom engelskan (den är hyfsat lättläst) så står här allt som är värt att veta om många grundläggande saker som hör ridningen till. Till exempel vad som händer i hästens kropp när den går på tygeln, hur en sadel ska sitta, utrustning, bett m.m. Fick flera Aha-upplevelser bara efter några minuters läsande, och sen satt jag som klistrad hela eftermiddagen.
www.sustainabledressage.net
Ridglasögon!
Hittat på hippson.se. Dessa hade vi behövt igår!
Gogglesen på bilden har ett cirkapris på 529 kr och de marknadsförs av Jacson.
Charmtrollet :)
Meterhög snö och Klass 2 stormvarning
Idag utropades det på radion en varning för klass två storm och att alla helst ska hålla sig hemma. Pff, hästarna ska ju ridas så det är bara att bita ihop. Och det fick vi minsann göra, sitter fortfarande i skrivande stund med illröda brännheta kinder... Så fyra tappra ryttare gav sig ut och vi red längs Långdalen och travade framåt i den puderlätta snön. Vinden ven och snön yrde bitande kall rakt emot oss. Sen pulsade vi igenom orangea slingan och ner tillbaka på Långdalen och till volten. Hästarna uppförde sig galant och vi tog varsin liten galopp och kände igenom hästarna. Toppen var supermjuk och fin. Lagom frusna red vi hemåt och var rätt nöjda med oss själva =)
Lösgörande cavalettiövning
Det här är en cavalettiövning som i första hand är lösgörande för hästen, men även tränar ryttaren på att styra och planera sin väg.
Börja med att lägga ut tre bommar på marken, därefter ett avstånd på 6m och sedan ytterligare tre markbommar. Anpassa avsåndet mellan bommarna efter hästens/ponnyns steg
Steg 1:
Rid övningen rakt 2-3 gånger. Eventuellt kan man göra halt mellan bomserierna för att stämma av förhållning och framåtdrivning
Steg 2:
När du nu kommer till övningen rider du över de tre första bommarna, gör en halvhalt och lägger en rund och fin volt så du kommer tillbaka till första bommen igen. Rid rakt över alla sex bommarna, gör en ny halvhalt och lägg ytterligare en ny rund fin volt, denna gången åt andra hållet, så du kommer in på de tre sista bommarna. Rid ut på spåret i motsatt riktning som du kom in i övningen.
Steg 3:
Nu är det dags att utveckla övningen maximalt. Rid de tre första bommarna, gör halvhalt och lägg en volt på liknande sätt som i steg 2, rid åter igen över de tre första bommarna, gör en halvhalt och lägg ytterligare en volt, denna gången åt andra hållet. Rid över alla sex bommarna, efter sista bommen gör en halvhalt och lägg en volt så du kommer in mitt i övningen och rid över de tre sista bommarna, gör en halvhalt och en ny volt, denna gången åt andra hållet och rid över de tre sista bommarna en sista gång.
Tre hinder - flera övningar
exempel.
3 hinder längst långsidan
Ställ upp tre rättuppstående hinder längst ridbanans långsida med minst tre galoppsprång mellan hindrena, så att du lätt kan lägga volter. Övningen är bra för sega hästar då flera hinder på raken ofta får hästen att "suga tag" i hindrena, men det är även nyttig träning för den hetare hästen som får lära sig att lyssna och vänta ut ryttarens hjälper. Om hästen drar mot hindret - lägg en volt, hoppa samma hinder igen och rid sedan vidare mot nästa. Du byter lätt varv genom att vända snett över.
3 hinder längst medellinjen
Även den här övningen rids med minst tre galoppsprång mellan hindrena. Genom att lägga volter är det meningen att få en mjuk och lyhörd häst. Gör inte övningen för förutsägbar för hästen. Rid alla hinder på raken ibland också, meningen är att hästen ska lyssna ordentligt på dina hjälper - volta eller hoppa - allt beroende på vad du ber den om.
3 hinder längst medellinjen
Den här övningen har ungefär samma princip som övningen här ovan. Den är lösgörande och du lär dig att få med hästen i svängarna. Ekipage som kommit en bit kan öva på att byta galopp över mittenhindret. Den här övningen ska inte ridas för länge och för hårt då det är jobbigt för hästen att jobba på volt, speciellt då det inkluderar hinder. Ta många pauser. Ett bra avstånd mellan hindrena är 20 m.
Då kan jag träna Merillo såsom Annichen föreslog i ett annat inlägg, att jag avbryter och lägger en volt och hoppar sen så att Merillo inte vet vad vi ska göra varje gång. Tror vi gjorde en liknande övning med Nicole. Man kan ju börja med att ha bommar på marken och sen lägga upp låga kryss och sen bygga på den. Blir han trygg i övningen borde det gå att höja sen. Kommentera gärna eller ge förslag!
Sitter i skolan...
Pemberley : )
Här är en liten presentation av stallets minsting Pemberley!!
Hon föddes den 12 juni 2009, nio dagar tidigare än beräknat vilket jag tycker var dumt för det gjorde att jag missade hennes första vecka i livet eftersom jag fortfarande var i Italien och pluggade då.
Mamman heter Brolötens Malinér och är en tjugo årig connemaradam, 149 cm hög och brun utan tecken. Pappa till Pemberley är den gråa connemarahingsten Hagens D´Arcy. När hon föddes var hon brun men idag har hon väldigt mycket vita hår i pälsen så vi tror ganska säkert att hon kommer att bli en vit sagohäst!
Sitt namn har Pemberley fått från "Stolhet och Fördom" av Jane Austen. En av huvudpersonerna i boken, Mr D´Arcy, bor på ett stort gods som heter Pemberley Estate.
Jag minns att min pappa ringde på morgonen när jag var på väg till universitetet och jag blev livrädd! Varför ringde han mej sådags på dagen?? Det var inte likt honom, hade nåt hemskt hänt?? Vem hade dött? Tankarna hann börja snurra! Och inte blev det bättre när han berättade att Mallan hade fölat under natten och att mamma missat fölningen men nu var i stallet. Med tanke på att Mallans senaste föl hade fötts för tidigt och varit så outvecklat att vi blivit tvugna att avliva det bara efter någon dag så blev jag väldigt orolig... Stackars Malinér om hon skulle förlora ett föl till!!!
Men som tur var var det en alldeles frisk och pigg liten busunge som stod i boxen när mamma kom till stallet. Det har varit full fart på Pemberley ända sedan dag ett och hon är alltid lika nyfiken och social! Helst av allt skulle hon nog vilja gå fritt på gården och hänga efter alla människor och andra varelser. Vissa tycker nog att hon är alldeles FÖR nyfiken och påflugen men samtidigt har hon ett hjärta av guld, precis som sin mamma, och det bästa hon vet är att få vara i centrum: bli borstad, kliad och pussad på och hon passar gärna på att pussas tillbaka också...
Min plan för Pemberley är att hon ska bli en alldeles underbar ridhäst och att vi ska träna och tävla ihop i unghästklasser. Sen hoppas jag hitta en duktig liten tjej eller kille som kan fortsätta tävla henne (Maries dotter Matilda kanske??). Men ibland tror jag nog att Pemberley själv snarare planerar att bli cirkushäst eller kanske galoppör?? Jaja, vi får väl se... första utmaningen blir väl i vår när vi ska försöka vara med på natural horsemanship för Bosse... och överlever vi det så ska hon ju ridas in om två år!! Om det finns någon frivillig för första ridturen så kan ni anmäla er hos mej, jag kan stå för hjälm och moraliskt stöd men du får själv se till att du har en bra livförsäkring och god balans för hon har redan visat god talang för rodeo! : )
Fortsättning följer....
Lördag den 13:e Februari
Imorgon blir det tidig morgon. Reneé plockar upp mig på morgonen och så åker jag med henne till stallet :) Så alla hjärtans dag tillbringas med mina två favorit grabbar, Dust & Excon såklart :) ♥
Trött och mörkt
Var helt slut igår efter veckan, hade inte tänkte rida men tänkte att jag hoppar upp ändå och känner på henne. Det borde jag inte ha gjort. Hon gick bara och spände sig och koncentrerade sig på allt annat än mig. Skrittade långdalen fram och tillbaka men henne taktandes hela vägen = sjukt irriterande. Red sen till volten för att få rätsida på allt och det gick lite bättre men jag slutade rätt fort. Mitt humör var i botten och hon hon var bara okoncentrerad. Nya tag på söndag. Då tänker jag rida till Brevik.
Sommar sommar, var är du?
ett litet collage
Nu på söndag är det ju Alla Hjärtans Dag så passade på att göra ett litet collage! :)
Min hästhistoria del 2....
Och min syster Ina köpte Trulsan. Har tyvärr ingen bra bild på henne... Hon var en C-ponny som Ina tävlade upp till L:A på i Siggestas Div 1 ponnylag i hoppning. En riktig studsboll. Jag önskade varje dag att hon var storhäst, för då hade jag haft henne själv haha! Toppen påminner lite om henne faktiskt:P Så Lambada och Trulsan och Josie (katten) fick bo tillsammans i vårt skruttstall. Pappa byggde till en liten box i ponny size där Trulls fick bo.
Lambada var hur snäll som helst och var duktig på att hoppa men hon gick väldigt bra i dressyren också. Inte med mig dock för det tog ett bra tag för mig att lära mig rida henne. Våren därpå var vi med i Siggestas Div 2 lag i hästhoppning och vi åkte till Siggesta regelbundet på hoppspecialen. En dag snubblade hon väldigt mycket med bak så att hon nästan ramlade ner. Det var mycket märkligt tyckte vi men vi red på. Sedan vägrade hon att hoppa hinder över 1.10 och hon hade aldrig vägrat förut. På det viset fortsatte det under våren. Snubblade ibland, och på tävling rev hon med sig hela hinder med bakbenen trots att avståndet och avtrampet hade varit perfekt!?
Till slut åkte vi med henne till veterinären där de konstaterade att hon såg i princip halt ut runt om och skyllde på ryggont. Hon fick en viloperiod och när den var över åkte vi till Mustang och fixade en jättefin ny sadel. I samma veva sålde vi Trulsan då Ina var för stor för henne och höll på tappa intresset och Lambada fick bo hos grannen en stund. Det var sommar men hon fick sova inne på nätterna men en morgon hade hon inte ätit sitt morgonhö. Något var fel. I hagen stod hon väldigt still i hettan och mådde uppenbarligen inte bra. Hon rörde sig vingligt och motvilligt och när vi fick henne att trava så var det som att hon inte visste var marken var och hon snubblade en hel del.
Vi åkte akut till Ultuna där de gjorde några gundläggande nervtester som att gå i upp- och nerförbacke. I nerförsbacken höll hon på ramla. Att vända på stället gick inte, hon lyfte liksom inte på benen och trampade runt bakdelen utan de snurrade bara på stället och gjorde märken i golvet. Det såg inte så bra ut. Till slut röntgade de halskotpelaren och såg att det fanns förträngningar där. Veterinären sa att det kunde vara det som gjorde att nerverna blev klämda och att signalerna inte gick ordentligt ner till bakbenen. Oddsen i det här läget var... tja, promenadhäst eller att få åka till hästhimlen.
Vi ansåg att det inte var ett värdigt liv för en häst att aldrig kunna få springa utan att den skulle vara rädd för att ramla, och vem vet, hon kanske skulle kunna bli ännu sämre? Så vi lämnade henne på Ultuna och jag glömmer aldrig hennes sista gnägg när jag gick till bilen efter att ha sagt hejdå.
Min Stackars vackra lilla Lambada.
Jag fick lämna tillbaka sadeln.
Jag drömmer fortfarande ibland att hon lever.
Jag gick inte in i stallet på en vecka och jag skyllde på mig själv för att hon dog. Egentligen visste inte veterinären varför hon hade sådana balanssvårigheter, men efter hennes bortång läste jag flera artiklar om "Den mystiska hästsjukdomen" som härjade över hela sverige just den sommaren. Flera liknande fall hade konstaterats där hästar varit tvungna att avlivas och veterinärerna kliade sig i huvudet men kunde inte komma fram till vad som orsakade sjukdomen. De skyllde på foder, mineralbrist, dåligt hö, men kunde ändå inte riktigt bestämma sig. Senast 2009 kom en ny artikel om flera hästar som insjuknat, men att vissa har blivit friska efter en lång tids konvalescens. Läs: http://www.atl.nu/Article.jsp?article=54054&a=Allvarlig%20nervsjukdom%20drabbar%20h%E4star
Om vi ändå hade vetat det då...
Jaja, deppigt värre! Det var sommaren 2005. Jag började såsmåningom rida Silver igen och en somrig dag 2006 var jag på fälttävlanskurs på Ryttarstadion med Silver! Fy S*t*n vad det gick undan, det var så sjukt kul!
På våren ställde jag upp i en blåbärshoppning med henne också på Siggesta och lyckades knipa en 3:e plats rosett i 1m klassen bara pga av att vi hade snabbaste tiden trots 4 fel :p
På hösten 2006 efter studenten drog jag till Irland ett år och lärde mig otroligt mycket. Red 5-7 hästar om dagen och en massa unghästar. Hösten 2007 pluggade jag i Uppsala ett år och red Silver och även Dust tror jag lite sporadiskt när jag var och hälsade på på värmdö. Efter det åkte jag tillbaka till Irland på hösten 2008.
Kom hem igen till jul och sedan februari 2009 har jag ägnat all min uppmärksamhet åt Toppen och det tänker jag fortsätta med lääääänge till! (Red även Dust lite från och till och han var jätteduktig, vi åkte på fälttävlanskurs på Runsten i april).
Det var mitt hästliv i ord och bild! Det blev lite långt igen, hoppas ni har överseende med det.
Fin hest.
Har lärt mig så otroligt mycket sen jag började rida för Åsa. Jag sitter typ och skrattar på lektionerna för hon är så härlig att rida för! Hon uppmuntrar väldigt, och så ger hon lite ris emellanåt men med en klang av sin norrländska humor =) Adrenalinet flödar efter en halvtimmes kämpande, och igår red jag tydligen så bra som jag aldrig gjort förut (på Toppen då), enligt Åsa! Najs.
Imorgon rider Jenny och på torsdag ska hon få få en välförtjänt vilodag. Funderar på att höja havren lite försiktigt för att se om hon pallar och att det inte går upp i huvudet på henne. Hon behöver det nu när hon går rätt mycket, 6 dagar i veckan (!). Vilket hon iofs bara mår bra av, för hon blir mycket behagligare att hantera. Längtar till fredag, undrar vad jag ska hitta på då?
Gammal Irlandsbild... Saknar den tiden då man red 5-7 hästar om dagen!
Glad nyhet
/Emma
Ingen unghästridning här inte!
Visste ni det?
Kolla länken, det står om bestämmelserna för bakskydd. Något att tänka på när man köper bakskydd (Om man ska tävla) Det visste jag inte förrän jag läste det! Alltid lär man sig något nytt :)
/Emma
Caprilli - både dressyr och hoppning
Har du svårt att bestämma dig för om du ska rida dressyr eller hoppa idag? Inga problem! Rid caprilli!
Foto: Mathilda Andersson
En caprillibana består av olika dressyrmoment och olika hinderövningar. Det kan vara att fatta galopp eller bryta av till trav på ett bestämt ställe. Lägga en volt eller göra halt mellan två koner. Trava över cavaletti, rida över galoppbommar, hoppa en studsserie eller ett vanligt enkelt hinder. Det finns hur mycket som helst man kan göra, det är bara fantasin som sätter gränserna.
Att rida caprilli är en bra förberedelse för ryttaren som ska lära sig att hoppa en hel bana. Som ryttare tränar du på en bra kommunikation med hästen och att rida noggranna vägar både före och efter hindren.
För hästen är caprilli bra gymnastik då den tränar både styrka och smidighet med de olika hinderövningarna. Det är också väldigt bra lydnadsträning när du ska göra en övergång vid en bestämd punkt eller halt mellan två koner. Ska du göra halt ska den vara mellan konerna, varken två meter före och inte två meter efter.
Caprillibana
- Börja i trav på långsidan och rid över cavalettiserien.
- Vid konan i hörnet fatta höger galopp, hoppa krysshindret, bryt av till trav vid nästa kona i hörnet.
- Trava mot krysshindret på långsidan galoppera över galoppbommarna och hoppa det rättuppstående hindret.
- Mellan konerna på kortsidan gör halt (sakta ev av till trav några steg innan).
- Kom fram i trav och vänd in på "medellinjen", fatta galopp, hoppa det rättuppstående hindret med galoppbom framför. Tänk på att landa i rätt galopp. Bryt av till trav vid konan på kortsidan.
- Vänd upp på "kvartslinjen". Rid slalom mellan konerna. Tänk på att ställa hästen rätt.
- Runda den ensama konan och vänd ut så du kommer till samma kortsida som du startade.
Tänk på att: Rida noggranna vägar och försök hålla ett lugnt tempo. Förbered hästen för varje övning genom att göra en halvhalt först. Det gör den uppmärksam på att något nytt ska hända.
Text och övning: Martina Karlsson
Taget från: http://hasthoppning.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=b3df767f-742d-46c5-99b3-1b71b31cc7b8
Hittade den här övningen och tyckte den verkade riktigt bra, det är väl säkert inte bara jag som vill ha lite variation och inspiration i markarbetet? :)
// Mickan
Igår hoppade vi!
Nu ska jag skriva igen för som Sara skrev tidigare, så sken jag som en sol igår!
För er som inte vet så är Merillo bomrädd, han har tidigare hoppats av Annichen och hans f.d. fodervärd men han blev av någon okänd anledning rädd när han var hos fodervärd och har sedan dess varit rädd för bommar och hinder. Jag har bestämt mig för att jobba med detta då jag älskar att hoppa.
Jag hann jobba lite med hans bomrädsla innan snön försvann och längtar nu efter att få fortsätta. Vi har under vintern hunnit bygga upp förtroendet mellan oss så det tror jag kommer göra mycket i vår lilla kamp.
Igår så blev längtan till träning och bommar i alla fall för stor, så efter en liten tur med Linnea och Maja på täpporna och i skogen, så red jag upp mot volten. Underlaget var okej på kanterna där spåret var upptrampat så jag la upp en bom mot snön på kanten så att den blev halvt upphöjd.
Började med att rida lite lätt dressyr och lät honom se att bommen fanns där utan att jag brydde mig om den till en början. Skrittade sedan fram till bommen och med viss tvekan gick han över. Gick över i skritt några gånger och sedan i trav. Han var lite tveksam första gångerna i trav också men sen släppte det och han travade över med öronen prickade framåt!
Fortsatte att jobba honom i trav ett tag och tänkte att jag kan ju pröva i galopp och det gick kanon det också! Han har lite svårt att bedömma avståndet, vilket inte är så konstigt, och hoppade stooooort över den lilla bommen och gjorde ett antal bocksprång efter bommen ett par gånger.
Nu måste jag lära mig att läsa av honom och följa honom rätt i språnget. Måste även ställa lite krav redan nu då han gärna gasar på (som Silver ungefär) och hoppar av lite i fel ögonblick, både för långt ifrån och för nära.
Sara kom som hon skrev upp på volten ett tag och hoppade lite med oss, märker att Merillo blir lättare stressad när en annan häst är med när vi tränar men det gick bättre medan vi höll på, men där har vi alltså ytterliggare en sak att jobba på. Men sen när Sara gick tycke Merillo att det var lite nog och ville hellre följa efter dem, vilket jag inte tyckte. han gick spänd ett tag men sedan kunde vi avsluta med ett par bra hopp i trav och galopp så då plockade vi undan och skrittade till stallet, båda nöjda och glada.
Är så glad över att Merillo verkade ha kul och han verkade riktigt nöjd med sig själv när han kommit över bommen. Så nu hoppas vi att underlaget tillåter att vi kan träna nästa helg också!
Ett steg närmare tävling!
Nu tänkte jag passa på att skriva lite igen, som Annichen skrev så är det nästan bara hon och Sara som skriver men nu tänkte även jag passa på!
Idag har jag varit på Siggesta och gått på Grönt kort- kurs, det var ganska enkelt men självklart lärde jag mig lite nya bra saker inför tävlingen och på tävlingen. Vi gick igenom lastning och hur man visar häst vid hand och sen skrev jag provet. Det kändes helt ok men när jag lämnade in provet kändes det som om att jag hade alla fel.. Blev lite nervös eftersom det ändå gäller ett grönt kort. Man kan ju alltid göra om det men själva kursen har dom bara en gång varje år.
Men så fick jag ett samtal om att jag hade klarat provet och nu är det ett grönt kort som är på väg hem till mig med posten! Riktigt glad blev jag eftersom jag verkligen vill ut och tävla nu i sommar med Nikki! :) Så nu är jag medlem i en klubb och har grönt kort, nu väntar vi bara på bättre väder!
Min hästhistoria...del 1
Nästa ponny var en till shettis, en till skimmel som hette Lilja. Hon var ett riktigt busfrö men underbart söt! Glömmer aldrig när hon slängde av mig tre gånger på raken när hon galopperade och plösligt drog ner huvudet för hon såg en smaskig grästuva på sidan av vägen! Jag blev skitledsen och mamma stod vid sidan och asgarvade men hon satte sig faktiskt upp på henne och gav henne stryk, för så kan man inte hålla på ;) Mamma är ju inte så stor hon heller så det gick bra för er som undrar! Samtidigt kommer jag ihåg en dag när jag red ut själv på Lilja och sen satt jag av vid en skogsglänta där Lilja och jag delade på en muffins. Det var en solig vårdag och fåglarna kvittrade. Mysfaktor 100! Detta var början på min karriär som hästtjej, och allt detta skedde när jag bodde i Lidköping innan jag flyttade upp till Stockholm och Värmdö.
1999 flyttade vi till Ploglandet. Mammas krav var att vi skulle flytta till ett ställe där vi kunde ha häst, punkt slut. Så pappa som redan jobbade i Gustavsberg fick snällt leta rätt på en sån och till slut hittade han denna lilla idylliska gård här på Värmdö! Det första halvåret hade vi ingen häst så jag fick rida lite på min förra grannes jättefina tävlingsponnyer. Mot sommaren var det dags att skaffa vår egen ponny och vi åkte ner till skåne och provred Smedhults Safir. En vit sagoponny som hade gått fälttävlan med en duktig tjej som hette Emma Jacobson. Vi blev ju såklart dunderförälskade och köpte henne. Vi frågade ägarna om de trodde att hon kunde stå själv i ett stall, för vi hade ju bara plats för en häst i vårt skruttiga men ack så charmiga stall. Han trodde inte att det skulle vara några problem för bara det finns mat och vatten så var Safir nöjd sa han!
Vi åkte hem och målade och fixade upp stallet i en hel vecka. Dagen när hon kom från lastbilen ända från skåne och såg ut som en vit skimrande cirkushäst var nog den lyckligaste i mitt liv! Vi var dock lite nervösa för vad hon skulle tycka om sitt nya hem, då det stall hon kom från var renare än vårt vardagrum... tänk om hon vägrade gå in och typ vände och började springa tillbaka mot lastbilen i förfäran! Nä, det var inga problem hon stegade rakt in i boxen för där fanns det ju hö! Vi var alla ganska lättade och från den dagen bodde hon och vår katt Josie (som sov på hennes rygg) tillsammans i det stallet i fem underbart lärorika år tills vi alla växte ur henne och med tunga hjärtan var tvugna att sälja henne...
Som en stor tröst köpte ju Annichen henne så hon var nära oss och vi visste att hon skulle få det bra med en massa hästkompisar och att en till liten tjej skulle få glädjas åt att få lära känna och rida denna underbara ponny! Med Safir hade jag tävlat upp till L:b i hoppning och tagit en massa rosetter både i Siggestas Div 2 lag och individuellt. Vi var även på fälttävlansläger i Leksand tillsammans och tränade för Ulf Johansson en sommar. Från de fem dagarna har jag de allra bästa minnena med Safir och dem kommer jag aldrig att glömma!
Ska ladda upp en bild här snart men det funkar inte just nu.....
Hu, det vart lite långt, jag återkommer med del 2 en annan dag!
Då var den veckan slut...
Inga direkta Top Modeller ;)
Igår red Jenny och det hade gått bra. De red till Brevik igen, så idag tänkte jag att jag trimmar lite på volten hos grannen idag för omväxlings skull. Toppen gick fint och var mycket mer avslappnad än sist så vi kunde lugnt och fint jobba på galoppen och galoppfattningarna. Till slut kunde vi rida som en 8 med trav emellan varvbytena och hon fattade rätt galopp varje gång=) Hon var så duktig så jag red tillbaka men gick en sväng till volten på Nora för att kolla läget där. Mickan satt och sken som en sol på Merillo som hoppade och hoppade över en upphöjd bom och såg taggad och nöjd ut! Ni får säkert höra om allt om det i hennes nästa inlägg ;) Vi hoppade också lite men det var så halt då vi bara har två broddar på varje sko istället för 4, så vi slutade rätt fort. Toppen tyckte iallafall att det var roligt att hoppa lite hon också! Vi måste komma igång med det där ordentligt snart känner jag, hon måste ha bra grundkondition och lite hoppmuskler tills vi ska på fälttävlanskursen i april! Längtar!
Rolig bild från i vintras, Toppen får ett fotbad när hon hade hovböld ;)
Historien om Malin & Mallan (den lite kortare versionen..)
Jag heter Malin och är 24 år. Jag och min mamma Lena har nuförtiden två hästar på Nora: connemarastoet Mallan och hennes föl Pemberley, som blir ett år i sommar. Brolötens Malinér, som är Mallans fullständiga namn, är den häst som varit i stallet på Nora längst av alla hästar så det är hon som bestämmer där!! Hon flyttade dit redan i maj 2000 så i år blir den tio års jubileum : )
Men vår historia tillsammans är faktiskt ännu längre än så:
I maj 1997 köpte vi Malinér från en gård utanför Vagnhärad. Då var hon bara sju år gammal och jag var elva år. Jag minns att jag tyckte att Mallan var så himla fin för hon hade stubbman, var klippt som en riktig tävlingsponny och när jag provred henne så hoppade vi över en meter, trots att jag egentligen var jättejättehopprädd och blundade hela vägen mot hindret!! Så det var inget snack om saken: den ponnyn skulle jag ha!!! : )
De första åren stod vi på ett stall på Ingarö. Där stod även Renée med alla sina hästar och Marie med sina ponnier.
I april 2000, på min pappas femtio årsdag, föddes Malinérs första föl: Miss Fifty. Det var en riktig liten tuffing som snabbt blev känd för sin kaxighet!! Tillsammans med sin halvbror Golden Garlic hittade hon på alla möjliga hyss och dom följde alltid med sina mammor när vi var ute på ridtur, även om det hände att de tog sina egna vägar ibland!!
Året därpå sålde vi Missie till en tjej i Norge. Istället skaffade vi en sexårig connemaravalack som heter Ticket To Ride. Med honom tävlade jag i hoppning och under den tiden hade jag och mamma alltså varsin häst så vi red nästan alltid ut tillsammans och oftast i sällskap med Marie på Ambrosia och Maries dotter Sandra på lilla Sheila. En riktig ponnyliga!!! Vi sålde Ticket i slutet av 2004 när jag blivit för gammal för att få tävla ponny.
I slutet av april 2006 föddes Mallans andra föl. Det var ett litet stoföl som föddes alldeles för tidigt. Hon var väldigt outvecklad och svag så vi fick lasta in Mallan i hästtransporten, lägga fölet i baksätet på bilen och köra med ilfart till Ultuna kliniken i Uppsala. Tyvärr konstaterades det att fölisen nog aldrig skulle kunna få ett dugligt liv och därför avlivades hon bara en dag gammal... Jag minns så väl när vi skulle hämta hem Malinér igen därifrån, hon stod i boxen med det döda fölet brevid sig och jag kan svära på att hon "grät"... det var så hemskt att se och krossade mitt hjärta att se henne så olycklig!!! : (
Därför ville vi så gärna att hon skulle få en chans till att bli mamma men varken sommaren 2006 eller sommaren 2007 blev hon dräktig, trots flera försök. Vi bestämde oss för tredje gången gillt 2008 och då, äntligen blev hon dräktig med den lilla sagoponnyn Hagens Darcy!
Så den 12 juni, två veckor för tidigt, föddes vår ögonsten Pemberley. Det var alldeles, alldeles underbart att återigen få se Mallan gå i hagen med ett litet friskt föl vid sin sida!!
Nu håller vi alla tummar som finns för att Mallan fortsätter att bestämma på Nora i tio år till och att Pemberley i framtiden blir en riktigt liten stjärna som jag kan träna och tävla och få uppleva en massa roliga saker tillsammans med : )
ps. I år ska Mallan förhoppningsvis bli mormor!! Då måste vi åka till Bergen i Norge och hälsa på hos Missie...
Sol och värme idag!
Sedan begav jag mig utan att äta frukost (hade ingen ro, ville komma iväg fort och rida!) till stallet där Renée och Cindy satt och fikade i boden (ovanligt) och jag passade på att dricka en kopp te. Sedan mockade jag och tog in Toppen-Snoppen. Idag red vi till Brevik. Det var helt otroligt härligt, Toppen pulsade fram i den djupa snön och sen krånglade vi oss förbi alla snötöckta granar vid Hampe och tillslut kom vi till vägen. Frrrust, frussst, frrrrusst sa Toppen och ville bara galoppera hela tiden! Hon fick galoppera på ordentligt men vi travade emellan också så att hon inte skulle springa ihjäl sig. Hon var jättefin, mjuk och smidig och lydig! Vilken känsla! Vi vände hemåt när vi kom till bilvägen vid Wallenbergs hus. På hemvägen gick det ännu fortare och hon blev lite stark, men hon lyssnade ändå rätt bra. Hon njöt nog lika mycket som jag. Hon var nog rätt mör sen så vi skrittade hela vägen från Hampe hem. Så himla skönt att hon är klippt för hon torkade upp fort på vägen hem.
Underbara häst...<3Hon lär nog ha träningsvärk imorgon!
Tips för framtida träning: Lydigare hopphäst
Här kommer ett träningstips för när snön försvinner. Enkelt men nyttigt. taget från http://www.tidningenridsport.se/Article.aspx?m=45207&a=326235
Att rida över bommar eller cavaletti är gymnastiserande för hästen och gör den både avspänd och lydig. Illustration: Hella Stening.
TRÄNINGSTIPS: Det är bra för hopphästens träning att rida olika typer av bom- och cavalettiserier. Här presenterar Sylve Söderstrand en bom- och cavalettiövning i trav, som gör hästen avspänd och lydig om den rids på rätt sätt.
Syfte
Ryttaren tränar på att få hästen smidig och lösgjord genom att forma den runt skänkeln. Hästen behöver vara lydig och svara exakt på ryttarens hjälper. Om du använder cavaletti blir övningen även gymnastiserande för hästen. Övningen bidrar till att du får en bra takt och flyt över bommar och cavaletti.
Svårighetsgrad
Övningen kan användas av ryttare på olika utbildningsnivåer. Om du använder enbart bommar blir övningen lättare. Vill du gymnastisera hästen mer kan du använda till exempel bom + cavaletti + cavaletti + bom.
Banan
Övningen består av tre serier som ligger i en s-form. Lägg ut bommar eller cavaletti så att du kan rida kortare steg i innerspår och längre steg i ytterspår. Avstånd cirka 1 meter i innerkant och cirka 1,60 meter i ytterkant. Samma avstånd gäller även för ponny.
På detta sätt kan du variera övningen och göra den lättare respektive svårare. Anpassa vägen till hästens steglängd. Avståndet mellan bom/cavalettiserierna kan varieras mellan 12 och 20 meter.
Rid så här
Trava över serierna i en s-formad båge. Genom att rida genom serierna får du hästen att forma sig på det böjda spåret och bli eftergiven i den inre sidan. Planera vägen noga och håll en jämn takt. Byt varv så att du rider övningen från båda håll.
Börja med att använda fyra bommar eller cavaletti i varje serie. När det går bra kan du bygga serierna närmare och närmare varandra och även lägga till fler bommar/cavaletti.
Tänk på
Stäm av tempot mellan bommarna men utan att hästen lägger in extra steg. Kom ihåg att du behöver vara "steget före i tanken". Variera och nyansera steglängden genom att rida små tempoväxlingar.
Uppenbart att man längtar efter våren???
Bromsar föredrar mörkare hästar
Forskare har nu kommit fram till varför bromsar, eller hästflugor som de ibland kallas, gillar mörka hästar bättre än ljusa.
Om hästarna står i skuggan, eller har täcken, bryts signalen som lockar till sig de blodsugande insekterna.
Tagen från http://www.tidningenridsport.se/Article.aspx?m=45207&a=326487
Vi får ha ljusa täcken på våra mörkisar i sommar!
Ridtur i snön
Vi red Långdalen, bortre orangea och täpporna. Merillo skötte sig super! Han brukar av någon outgrundlig anledning vara spänd på Långdalen men idag var väldigt avslappnad och efter att vi klättrat bortre orangea, som han klarade galant som vanligt, fick jag honom i värsta dressyrskritten! Vet inte riktigt vad jag gjorde, han brukar alltid jobba bra men det var stor skillnad idag. Så himla kul och han jobbade på och gick skitfint! På täpporna tände alla hästarna till och det blev lite bus så det blev inte så mycket galopp.
I stallet var han kanonmysig, inte alls sur som Annichen skrev ;)
Ska ut ikväll igen och rida så hoppas vi på att han är lika fin idag!
Lyckad dressyrträning igår.
Jag använder denna blogg som en liten träningsdagbok, tycker det är kul för min egen skull att komma ihåg vad man har gjort och följa alla upp och nergångar...=) Hoppas det är ok för er också!
Trots att vi inte ridit lektion sen i typ november så flöt det på och vi kunde i princip börja där vi slutade! Skillnad sen sist var att Toppen har blivit lite starkare och har mer balans än förut, plus att vi hade en annan sadel som inte glider bakåt. Vi övade mycket på galoppfattningar och de sitter fint, i höger varv är de en smula krångligare, men sånt är inte ovanligt. Plus att hon skyggade för hinderboden en massa och det var lite störigt, men hon skärpte sig sen efter övertalning. Det gäller att vara smart istället för att bara bråka. Vi gjorde serpentiner och lite sidvärtsrörelser i trav, men jobbade mest på volten. Hon är så himla kvick i sina rörelser och det ställer stora krav på mig så att jag inte stör henne med min klumpighet...men det går rätt bra. Jag måste på allvar lägga unghästridningen åt sidan, med andra ord sträcka på mig och inte luta mig framåt... Inte världens lättaste när det är i princip det jag har gjort i tre år sen jag åkte till Irland. "Det är bara att bestämma sig", som Åsa säger, och det är så sant som det är sagt! Nu är jag hästfri i två dagar och jag längtar redan tills jag får sätta mig upp i sadeln igen på fredag!
Grannens volt funkar bra att rida på, men det är så sjukt mycket snö på kanterna så den har blivit ganska liten och det blir lite ansträngande för hästarna att rida på volter hela tiden, så en halvtimmes pass där är ganska lagom. Längtar verkligen tills snön är borta. När lektionen var slut såg jag hur något blänkte på spåret - min mobil...Jippi...men den hade klarat sig med en skråma på skärmen som jag kan leva med och att den var sjukt smutsig...Men den funkade trots allt!
Emma här!
Jag började rida vid 6/7 års ålder på ridskolan Siggesta. Sommaren året 05 så blev mamma medbjuden ut till stall Remi av Reneé. Min mamma och Reneé jobbade på samma jobb. Jag fick följa med på ridtur på hästen Safir (Annichens förra häst) och red Safir ett par gånger den sommaren. Efter sommaren fortsatte jag på Siggesta, sen så upptäckte jag Miras verksamhet, ponnystall stockholm, och blev medryttare hos henne. Sen tog jag en av hennes hästar, Amadeus, på foder. Honom lämnade jag tillbaka till versksamheten sista juni 09. Det var den sommaren som jag åkte ut och hälsade på Reneé igen. Hon tyckte absolut jag skulle rida och fick då rida Dust! Jag blev helt kär, har träffat så många bråkiga ponnyer som bara testat och testat, och det kan bli väldigt jobbigt i slutändan, och så fick jag då rida Dust den ängeln som var så himla snäll och så duktig. Blev medryttare på Dust och tyckte bara om honom mer och mer :) Sen på hösten 09 köpte vi honom av Reneé! Kommer ihåg hur sjukt glad jag var den dagen mamma och pappa berättade att han var min, trodde knappt det var sant ;)
Dust har blivit tävlad av hans förra medryttare, Frida, i dressyr. Jag hoppas så småningom också på att vi ger oss ut på dressyrbanorna, men det blir nog inte bli på ett bra tag. Känner att min sits behöver bli bättre & så :) Jag drömmer också om att vara med i någon mindre hopptävling så småningom, kanske iår? vem vet.. Men jag och Dust måste ta igen det vi tappat nu under vintern när det inte blivit några lektioner och så. Funderar på att åka ut och träna inför Mia i ridhus. Men väglaget är ju inte direkt det bästa att ge sig ut i med transport och så :/
Jag och Dust på lektion för Lillemor
Jag och Dust, galopp på långdalen
Min sötnos
Betäckningskandidat till Toppen?
Renée är inne på att betäcka Toppen i vår. Så kollade jag på världscuphoppningen idag och såg denna otroligt coola lilla hannoveranarhingst Saint Amour 1125 riden av Svante Johansson. De tog ledningen efter sin omhoppningsritt och landade sen på en 3:e plats, enda svensken som placerade sig! Rolf-Göran, släng dig i väggen! Hursomhelst, skulle inte denna spänstiga lilla hoppmaskin vara en bra kandidat som far till Toppens första föl?
Mer info finns på www.saintamour1125.com (bild tagen från risdport.se)
Jag har fått en ny häst...
Att en sadel kan förändra en häst så mycket!? Jag satte på allroundsadeln utan större förhoppningar och satte på bröstan för att kunna se en indikation på hur lång bak den skulle glida om den nu skulle göra det (då ser man hur mycket bröstan ligger emot bringan). Så satt jag upp och styrde mot men grannes ridbana. När jag kom dit hade Anders precis plogat och harvat den så den var superfin att rida på. Najs, det började iallafall bra. Jag tog tyglarna och vips så dyker Toppen ner och går som feta dressyrhästen på tygeln hur fint och avslappnat som helst, som om hon aldrig har gjort annat. Ganska paff fortsätter jag att rida runt och gör serpentiner, volter, halvhalter, korta skänkelvikningar och hon gör galoppfattning ur samlad trav i båda varven utan problem.... Eeh...WTF??? Tja, det är bara att undra varför i hela fridens namn jag inte har kommit på att prova sadeln tidigare. Eftersom det går så himla bra så styr jag stegen mot täpporna. Toppen är sjukt pigg men fin och vi galoppar och travar och hon ångar på som ingenting. Inget slängande med huvudet, bita fast i bettet eller liknande. Vi kommer sen ut på långdalen och där får hon trava först. Jag ökar och minskar takten - inga problem, sen får hon galoppera. Fint och samlat och hon byter själv galopp i kurvorna! På hemvägen får hon sträcka ut lite för hon är ändå rätt trött, sen skrittar vi till bron och jag kan konstatera att sadeln ligger där den ska fortfarande. Och jag är lyrisk. Vips så är min motivation tillbaka, nu jäklar blir det rida av!
Jag och Toppen om några år ;) (bild tagen från Google bilder)
