StallRemi

I fredags red jag till Brevik. Fick dock först spika på en ny sko med en ny snowgrip. Tur att man har några i lager och att jag dessutom i de lägena inte är beroenda av hovslagare... En bra kvinna klarar sig själv! Det var underbart och Toppen var pigg men skötte sig finfint. Förundras över hur hon har mognat över vintern. Hon fick pulsa ordentligt i den höga snön på långa tyglar (Har lärt mig att hästar som normalt är stressade och "På tå" som rids på långa tyglar såsmåningom blir avslappnade och trygga hästar) fram tills vi kom till vägarna vid brevik så det var skönt att få sätta iväg i kort galopp på den någotsånär halvplogade vägen. Hon fick ge järnet i uppförsbackarna och hon tyckte nog det var jobbigt men kul=) Bra träning också. I tisdags gick hon som en Gud, och Åsas kommentar var "snart vågar nog jag också sitta upp på din fina häst"! Det kan inte betyda annat än att vi gör framsteg.

Idag utropades det på radion en varning för klass två storm och att alla helst ska hålla sig hemma. Pff, hästarna ska ju ridas så det är bara att bita ihop. Och det fick vi minsann göra, sitter fortfarande i skrivande stund med illröda brännheta kinder... Så fyra tappra ryttare gav sig ut och vi red längs Långdalen och travade framåt i den puderlätta snön. Vinden ven och snön yrde bitande kall rakt emot oss. Sen pulsade vi igenom orangea slingan och ner tillbaka på Långdalen och till volten. Hästarna uppförde sig galant och vi tog varsin liten galopp och kände igenom hästarna. Toppen var supermjuk och fin. Lagom frusna red vi hemåt och var rätt nöjda med oss själva =)