StallRemi

Ibland känner man sig så himla, himla gammal.... som nu, när "min lilla bebis" Miss Fifty (Malinérs första föl) har fått föl. En söt liten hingst som tydligen är jättetuff och kaxig (påminner om en viss Missie som föl, haha!)... Det vore verkligen skoj att få se honom i verkligheten men tyvärr bor ju Missie (eller Ronja som hon numera kallas) i Norge sedan nio år tillbaka så jag får nog nöja mig med att titta på stallets hemsida (Stall Arneberg i Hamar) och konstatera att han verkar vara väldigt lik som mamma och mormor... Haha, "mormor" Malinér... och "moster" Pemberley. Och jag borde väl nästan vara någon sorts plast-mormor eller nåt??  :)


Tänk att det hunnit gå tio (!) år sedan Miss Fifty föddes! Och alltså tio år sedan vi flyttade till Nora och invarderade det då alldeles nyrenoverade stallet med Malinér, Missie, Ambrosia, Garlic, Ginger, Goldie, Silver och Zorro! Jag minns det ju som om det var igår!!! Och jag minns lilla, lilla Annichen som sprang runt och lekte i stallet :)

Ja, man börjar kanske bli gammal... eller bara livserfaren och klok... Fina minnen har jag i alla fall från de här tio åren, och jag hoppas att det blir fler sådana från Nora, med Mallan, med Pemberley och alla andra härliga hästar, hundar och människor i stallet!


Det känns ju lite trist nu när Marie flyttat från Nora med Nikki. Vi har stått på samma stall (först Säby och sen Nora) i nästan femton år och säkert hunnit rida ut tillsammans flera hundra gånger! Och alla olika ponnier vi haft under tiden, och alla träningar, tävlingar, utflykter och äventyr vi varit på tillsammans!! Härliga minnen!
Hmm, vilket nostalgiskt inlägg det här blev :)

Jag kom att tänka på inlägget som jag läste häromveckan om hur alla fullbloden i stallet är släkt med varandra och tänkte att jag skulle försöka trassla ut hur alla connemarorna på Nora också är släkt (även om de iofs numera bara är tre stycken...)

Men det är verkligen lättare sagt än gjort!! Mamma föreslog att "nån" (läs: jag) borde räkna ut hur många procent gemensamma blodsband som Pemberley och Nikki har men det krävs nog en professor i matematik alternativt en person med enormt mycket fritid för att göra det... om man dessutom vill ha med de "gamla" Nora-marorna, dvs Ticket, Ambrosia, Missie, Ginger och Garlic, ja, då blir det verkligen en enda soppa!!!   ;D



Här är i alla fall en del av släktbanden:

PEMBERLEYs pappa heter Hagens Darcy och han är halvsyskon med Ambrosia, som tidigare ägdes av Marie och är farmor till Nikki. Alltså är Nikki kusinbarn till Pemberley.

MALINERs pappa heter Lambay Inver och han är dessutom mormors morfar till Nikki. Hmm, så Pemberley borde alltså även vara kusin med Nikkis mormor (eller nåt sånt...)

GINGER och GARLIC är Ambrosias föl och de är helsyskon. Men deras mormor och farfar är dessutom kusiner med varandra... så deras föräldrar är väl därmed sysslingar med varandra och Ginger & Garlic blir pysslingar (?) med varandra och sig själva!



TICKETs pappa heter Janus och han är syskon med Juno Rory som är pappa till Ginger, Garlic och Missie. Tickets morfar Tiger Boy är även syskon med Malinér och hans farmors far Slieve Dara är Ambrosias mormors far. Den hingsten finns även i Ginger, Garlics och Missies stamtavlor....

Det finns även några gamla irländska hingstar som heter Carna Dun och Carna Bobby som jag tror att alla ponnyerna har i stamtavlan och en fullblodshingst som heter Little Heaven... men nu är vi tillbaka på 1940-talet och jag tror inte att nån hänger med i den här komplicerade texten längre så jag nöjer mej nu med att konstatera att:

ALLA CONNEMARORNA PÅ NORA ÄR OCKSÅ SLÄKT MED VARANDRA :)

Hon föddes den 12 juni 2009, nio dagar tidigare än beräknat vilket jag tycker var dumt för det gjorde att jag missade hennes första vecka i livet eftersom jag fortfarande var i Italien och pluggade då.

Mamman heter Brolötens Malinér och är en tjugo årig connemaradam, 149 cm hög och brun utan tecken. Pappa till Pemberley är den gråa connemarahingsten Hagens D´Arcy. När hon föddes var hon brun men idag har hon väldigt mycket vita hår i pälsen så vi tror ganska säkert att hon kommer att bli en vit sagohäst!


Sitt namn har Pemberley fått från "Stolhet och Fördom" av Jane Austen. En av huvudpersonerna i boken, Mr D´Arcy, bor på ett stort gods som heter Pemberley Estate. 

Jag minns att min pappa ringde på morgonen när jag var på väg till universitetet och jag blev livrädd! Varför ringde han mej sådags på dagen?? Det var inte likt honom, hade nåt hemskt hänt?? Vem hade dött? Tankarna hann börja snurra! Och inte blev det bättre när han berättade att Mallan hade fölat under natten och att mamma missat fölningen men nu var i stallet. Med tanke på att Mallans senaste föl hade fötts för tidigt och varit så outvecklat att vi blivit tvugna att avliva det bara efter någon dag så blev jag väldigt orolig... Stackars Malinér om hon skulle förlora ett föl till!!!

Men som tur var var det en alldeles frisk och pigg liten busunge som stod i boxen när mamma kom till stallet. Det har varit full fart på Pemberley ända sedan dag ett och hon är alltid lika nyfiken och social! Helst av allt skulle hon nog vilja gå fritt på gården och hänga efter alla människor och andra varelser. Vissa tycker nog att hon är alldeles FÖR nyfiken och påflugen men samtidigt har hon ett hjärta av guld, precis som sin mamma, och det bästa hon vet är att få vara i centrum: bli borstad, kliad och pussad på och hon passar gärna på att pussas tillbaka också...


Min plan för Pemberley är att hon ska bli en alldeles underbar ridhäst och att vi ska träna och tävla ihop i unghästklasser. Sen hoppas jag hitta en duktig liten tjej eller kille som kan fortsätta tävla henne (Maries dotter Matilda kanske??). Men ibland tror jag nog att Pemberley själv snarare planerar att bli cirkushäst eller kanske galoppör?? Jaja, vi får väl se... första utmaningen blir väl i vår när vi ska försöka vara med på natural horsemanship för Bosse... och överlever vi det så ska hon ju ridas in om två år!! Om det finns någon frivillig för första ridturen så kan ni anmäla er hos mej, jag kan stå för hjälm och moraliskt stöd men du får själv se till att du har en bra livförsäkring och god balans för hon har redan visat god talang för rodeo!  : )

Fortsättning följer....

Men vår historia tillsammans är faktiskt ännu längre än så:
I maj 1997 köpte vi Malinér från en gård utanför Vagnhärad. Då var hon bara sju år gammal och jag var elva år. Jag minns att jag tyckte att Mallan var så himla fin för hon hade stubbman, var klippt som en riktig tävlingsponny och när jag provred henne så hoppade vi över en meter, trots att jag egentligen var jättejättehopprädd och blundade hela vägen mot hindret!! Så det var inget snack om saken: den ponnyn skulle jag ha!!!  : )
De första åren stod vi på ett stall på Ingarö. Där stod även Renée med alla sina hästar och Marie med sina ponnier.

I april 2000, på min pappas femtio årsdag, föddes Malinérs första föl: Miss Fifty. Det var en riktig liten tuffing som snabbt blev känd för sin kaxighet!! Tillsammans med sin halvbror Golden Garlic hittade hon på alla möjliga hyss och dom följde alltid med sina mammor när vi var ute på ridtur, även om det hände att de tog sina egna vägar ibland!!


Året därpå sålde vi Missie till en tjej i Norge. Istället skaffade vi en sexårig connemaravalack som heter Ticket To Ride. Med honom tävlade jag i hoppning och under den tiden hade jag och mamma alltså varsin häst så vi red nästan alltid ut tillsammans och oftast i sällskap med Marie på Ambrosia och Maries dotter Sandra på lilla Sheila. En riktig ponnyliga!!! Vi sålde Ticket i slutet av 2004 när jag blivit för gammal för att få tävla ponny.


I slutet av april 2006 föddes Mallans andra föl. Det var ett litet stoföl som föddes alldeles för tidigt. Hon var väldigt outvecklad och svag så vi fick lasta in Mallan i hästtransporten, lägga fölet i baksätet på bilen och köra med ilfart till Ultuna kliniken i Uppsala. Tyvärr konstaterades det att fölisen nog aldrig skulle kunna få ett dugligt liv och därför avlivades hon bara en dag gammal... Jag minns så väl när vi skulle hämta hem Malinér igen därifrån, hon stod i boxen med det döda fölet brevid sig och jag kan svära på att hon "grät"... det var så hemskt att se och krossade mitt hjärta att se henne så olycklig!!!   : (

Därför ville vi så gärna att hon skulle få en chans till att bli mamma men varken sommaren 2006 eller sommaren 2007 blev hon dräktig, trots flera försök. Vi bestämde oss för tredje gången gillt 2008 och då, äntligen blev hon dräktig med den lilla sagoponnyn Hagens Darcy!

Så den 12 juni, två veckor för tidigt, föddes vår ögonsten Pemberley. Det var alldeles, alldeles underbart att återigen få se Mallan gå i hagen med ett litet friskt föl vid sin sida!!

Nu håller vi alla tummar som finns för att Mallan fortsätter att bestämma på Nora i tio år till och att Pemberley i framtiden blir en riktigt liten stjärna som jag kan träna och tävla och få uppleva en massa roliga saker tillsammans med  : )

ps. I år ska Mallan förhoppningsvis bli mormor!! Då måste vi åka till Bergen i Norge och hälsa på hos Missie...