StallRemi

Idag var en stoor dag, första dagen man skrittade på Excon efter vilan efter skadan! Trodde jag skulle dö ett tag, var säker på att han skulle få ett dampryck och sticka :P Sen så kommer tanken "jaja, det värsta som kan hända är att jag åker av och blir invalid och får sitta i rullstol hela livet, inte så farligt" Men beslutade att inte skjuta på det ännu en dag utan att det var lika bra att göra det idag så man har det gjort, det brukar ju endå vara första gången efter vilan som är värst. Så jag tog mig i kragen och slutade upp med mina opeppande tankar!

Hursomhelst så sadlade jag och tränsade, och beslutade att väl på ridbanan skulle jag longera ett tag innan jag satt upp. Lämnade stallet med ett "ringer om jag ligger halvdöd i nån snödriva" till mamma. Väl på ridbanan ledde jag honom några varv och för att kolla hur stor fokus han hade på mig. Han lyssnade super bra och var väldigt lugn. Så jag struntade i att longera och satt upp på en gång. Excon hade inga dumheter för sig utan var super snäll och bara lugnt skrittade på. Skrittade kanske tre eller fyra varv i båda varven. Tyckte det var en bra början med tanke på att han inte gått med ryttare på ... åtta veckor ? mer tror jag till och med!

Är mycket stolt över att Excon inte hade för sig några busheter utan skötte sig kanon :) Fina pojken ♥