Min hästhistoria...del 1
Hmmm, får tänka till för att minnas när jag började rida...Den allra första ponnyn jag satt på var en grå liten sak, en shettis som hette Biljard! Den hade ingen sadel och var hur slö som helst så jag minns bara hur jag skumpade runt och sparkade samtidigt för att få den att gå framåt haha! Jag tror att jag kanske var 7 år eller något? Den historien var iallafall inte så långlivad för sen minns jag att jag började rida en vit liten ponny som hette Tubbe. Den var jättefin och jag och mamma red ut tillsammans (på den tiden då hon kunde rida) och det var hur mysigt som helst! Jag tror att jag bara red honom några månader för jag tror att han såldes.
Nästa ponny var en till shettis, en till skimmel som hette Lilja. Hon var ett riktigt busfrö men underbart söt! Glömmer aldrig när hon slängde av mig tre gånger på raken när hon galopperade och plösligt drog ner huvudet för hon såg en smaskig grästuva på sidan av vägen! Jag blev skitledsen och mamma stod vid sidan och asgarvade men hon satte sig faktiskt upp på henne och gav henne stryk, för så kan man inte hålla på ;) Mamma är ju inte så stor hon heller så det gick bra för er som undrar! Samtidigt kommer jag ihåg en dag när jag red ut själv på Lilja och sen satt jag av vid en skogsglänta där Lilja och jag delade på en muffins. Det var en solig vårdag och fåglarna kvittrade. Mysfaktor 100! Detta var början på min karriär som hästtjej, och allt detta skedde när jag bodde i Lidköping innan jag flyttade upp till Stockholm och Värmdö.
1999 flyttade vi till Ploglandet. Mammas krav var att vi skulle flytta till ett ställe där vi kunde ha häst, punkt slut. Så pappa som redan jobbade i Gustavsberg fick snällt leta rätt på en sån och till slut hittade han denna lilla idylliska gård här på Värmdö! Det första halvåret hade vi ingen häst så jag fick rida lite på min förra grannes jättefina tävlingsponnyer. Mot sommaren var det dags att skaffa vår egen ponny och vi åkte ner till skåne och provred Smedhults Safir. En vit sagoponny som hade gått fälttävlan med en duktig tjej som hette Emma Jacobson. Vi blev ju såklart dunderförälskade och köpte henne. Vi frågade ägarna om de trodde att hon kunde stå själv i ett stall, för vi hade ju bara plats för en häst i vårt skruttiga men ack så charmiga stall. Han trodde inte att det skulle vara några problem för bara det finns mat och vatten så var Safir nöjd sa han!
Vi åkte hem och målade och fixade upp stallet i en hel vecka. Dagen när hon kom från lastbilen ända från skåne och såg ut som en vit skimrande cirkushäst var nog den lyckligaste i mitt liv! Vi var dock lite nervösa för vad hon skulle tycka om sitt nya hem, då det stall hon kom från var renare än vårt vardagrum... tänk om hon vägrade gå in och typ vände och började springa tillbaka mot lastbilen i förfäran! Nä, det var inga problem hon stegade rakt in i boxen för där fanns det ju hö! Vi var alla ganska lättade och från den dagen bodde hon och vår katt Josie (som sov på hennes rygg) tillsammans i det stallet i fem underbart lärorika år tills vi alla växte ur henne och med tunga hjärtan var tvugna att sälja henne...
Som en stor tröst köpte ju Annichen henne så hon var nära oss och vi visste att hon skulle få det bra med en massa hästkompisar och att en till liten tjej skulle få glädjas åt att få lära känna och rida denna underbara ponny! Med Safir hade jag tävlat upp till L:b i hoppning och tagit en massa rosetter både i Siggestas Div 2 lag och individuellt. Vi var även på fälttävlansläger i Leksand tillsammans och tränade för Ulf Johansson en sommar. Från de fem dagarna har jag de allra bästa minnena med Safir och dem kommer jag aldrig att glömma!
Ska ladda upp en bild här snart men det funkar inte just nu.....
Hu, det vart lite långt, jag återkommer med del 2 en annan dag!
Nästa ponny var en till shettis, en till skimmel som hette Lilja. Hon var ett riktigt busfrö men underbart söt! Glömmer aldrig när hon slängde av mig tre gånger på raken när hon galopperade och plösligt drog ner huvudet för hon såg en smaskig grästuva på sidan av vägen! Jag blev skitledsen och mamma stod vid sidan och asgarvade men hon satte sig faktiskt upp på henne och gav henne stryk, för så kan man inte hålla på ;) Mamma är ju inte så stor hon heller så det gick bra för er som undrar! Samtidigt kommer jag ihåg en dag när jag red ut själv på Lilja och sen satt jag av vid en skogsglänta där Lilja och jag delade på en muffins. Det var en solig vårdag och fåglarna kvittrade. Mysfaktor 100! Detta var början på min karriär som hästtjej, och allt detta skedde när jag bodde i Lidköping innan jag flyttade upp till Stockholm och Värmdö.
1999 flyttade vi till Ploglandet. Mammas krav var att vi skulle flytta till ett ställe där vi kunde ha häst, punkt slut. Så pappa som redan jobbade i Gustavsberg fick snällt leta rätt på en sån och till slut hittade han denna lilla idylliska gård här på Värmdö! Det första halvåret hade vi ingen häst så jag fick rida lite på min förra grannes jättefina tävlingsponnyer. Mot sommaren var det dags att skaffa vår egen ponny och vi åkte ner till skåne och provred Smedhults Safir. En vit sagoponny som hade gått fälttävlan med en duktig tjej som hette Emma Jacobson. Vi blev ju såklart dunderförälskade och köpte henne. Vi frågade ägarna om de trodde att hon kunde stå själv i ett stall, för vi hade ju bara plats för en häst i vårt skruttiga men ack så charmiga stall. Han trodde inte att det skulle vara några problem för bara det finns mat och vatten så var Safir nöjd sa han!
Vi åkte hem och målade och fixade upp stallet i en hel vecka. Dagen när hon kom från lastbilen ända från skåne och såg ut som en vit skimrande cirkushäst var nog den lyckligaste i mitt liv! Vi var dock lite nervösa för vad hon skulle tycka om sitt nya hem, då det stall hon kom från var renare än vårt vardagrum... tänk om hon vägrade gå in och typ vände och började springa tillbaka mot lastbilen i förfäran! Nä, det var inga problem hon stegade rakt in i boxen för där fanns det ju hö! Vi var alla ganska lättade och från den dagen bodde hon och vår katt Josie (som sov på hennes rygg) tillsammans i det stallet i fem underbart lärorika år tills vi alla växte ur henne och med tunga hjärtan var tvugna att sälja henne...
Som en stor tröst köpte ju Annichen henne så hon var nära oss och vi visste att hon skulle få det bra med en massa hästkompisar och att en till liten tjej skulle få glädjas åt att få lära känna och rida denna underbara ponny! Med Safir hade jag tävlat upp till L:b i hoppning och tagit en massa rosetter både i Siggestas Div 2 lag och individuellt. Vi var även på fälttävlansläger i Leksand tillsammans och tränade för Ulf Johansson en sommar. Från de fem dagarna har jag de allra bästa minnena med Safir och dem kommer jag aldrig att glömma!
Ska ladda upp en bild här snart men det funkar inte just nu.....
Hu, det vart lite långt, jag återkommer med del 2 en annan dag!
Kommentarer
Postat av: N
Sv: Hihi, allt bra me dig idag? :)
Trackback
